Brukskostnadsberäkning
Allmänna tumregler
Innehåll allmänna tumregler
- Portens placering – en anpassning till klimatet
- Portens rörelseriktning
- Portstorlek
- Några blandade tumregler och erfarenheter
Under varje rubrik följer först en sammanfattning och sedan en mer ingående beskrivning. Vill du ha en snabbgenomgång, koncentrera dig på sammanfattningsrutorna.
Portens placering - en anpassning till klimatet
Naturligtvis ska placeringen av porten i första hand underordnas trafiken till, från och i byggnaden.
”Porten är i första hand en del av företagets transportsystem och i andra hand en del av byggnaden” (Porthandboken, meddelande nr.80)
Undviker man att få portar inritade i byggnadens hörn är mycket vunnet. Där är ju vindförhållandena oftast mest besvärliga.
Bästa portplaceringen är mitt på byggnaden, helst i lä t.ex av andra byggnader, berg etc. På det viset undviks onödig vindbelastning
och dessutom blåser det inte så mycket kalluft in i lokalen då porten öppnas. Måste ändå porten placeras i närheten av ett hörn, kan en enklare vindskyddande avskärmning vara en betydelsefull åtgärd.
Portens rörelseriktning
Sammanfattning
- Sidogående portar klarar sig bättre från påkörningar
- Om porten är högfrekvent, bör den vara sidogående
Människans stereoskopiska seende gör att man kan bedöma avstånd, djup- och breddförhållanden. Människan är också skapt för att i första hand röra sig i det horisontella planet. Det är därför ögonen sitter i horisontellt och inte i vertikalt.
När det kommer till att bedöma djup-, bredd- och höjdled (till exempel av en portöppning man skall passera) är det så att det direkta seendet i breddled är ca 34° medan det direkta seendet i höjdled bara är ca 2°. Detta kommer sig naturligtvis av att ögonen är placerade i breddled och därmed ger bättre stereoskopiskt seende i den ledden.
Detta är den naturliga förklaringen till att sidogående portar klarar sig bättre från påkörningar. Man ser bättre i djup-bredd-led och gör helt enkelt en säkrare bedömning i sidled.
En jämförelse är ”flaggstångsexemplet”;
Ber man en grupp personer gissa höjden på en flaggstång, gissar de flesta ganska dåligt. Men lägger man flaggstången ner på marken, gissar de flesta ganska rätt.
Med utgångspunkt från ovanstående är tumregeln:
Om porten är högfrekvent bör den vara sidogående.
Med tanke på de senaste decenniernas (kanske överdrivna) popularitet för uppåtgående portar kan man undra över hur man ”ser” på det faktum att en påkörning kostar minst 10.000 SEK inkl. montage per gång. Två påkörningar och det har kostat mer än porten kostade att köpa in. Det här exemplet visar att man kanske borde ”se lite mer på bredden” innan man bestämmer portens rörelseriktning.
Att optimera portstorlek
Portstorlek är inte alldeles självklart. Undvik större portar än nödvändigt.
Använd 40–60 cm utrymme på var sida om bredaste transporten. Använd 15-25 cm över högsta transporten. Mindre utrymmen ökar påkörningsrisken. Om porten är placerad i nedfart, ta hänsyn till det extra behovet av utrymme i höjdled på grund av lutande transport.
Undvik större portar än nödvändigt. Vid så låg användningsfrekvens som 8 gånger/dygn, motsvarar en för stor portöppning en energiförlust på ca 600 kWh/år per ökad kvadratmeter större port än nödvändigt.
Blandade tumregler och erfarenheter
Dimensionering
Dimensioneringen inte bara för att klara vindlast – det är lika mycket för portens egen hållbarhet.
Tätningar
Klämmande tätningar är att föredra framför glidande/släpande.
Motordrift
Om porten är motordriven och används högfrekvent bör den vara sidogående.
Se även Passagefrekvens nedan.
Rörelsehastighet
Gynnsammaste rörelsehastighet är i normalfallet ca 12 sek (Porthandboken). För högtrafikerade öppningar kan dock rörelsehastigheten sänkas ned till ca 7 sek. Kortare rörelsehastighet ökar risken för påkörningar och skador och porten riskerar öppna för tidigt och därmed öka (i stället för minska) energiförlusten.
Portrörelse
Människans sätt att se, dvs ögats och seendets sidoorienterade synfält är den naturliga förklaringen på varför sidogående portrörelse bör väljas då passagefrekvensen är hög. Detta är också en förklaring på varför uppåtgående portar oftare blir påkörda.
Öppethållandetid
En 4 x 4 m port (16m2) som passeras 5 gånger per tim, kostar hundratals SEK per år i onödan för varje sekund den står extra öppen. Minskas öppethållandetiden med ett antal sekunder kan man således spara flera tusen SEK per år. (Beror såklart på var porten är placerad, osv)
Passagefrekvens
- Tumregeln att motordrift lönar sig från passagefrekvensen 8 gånger per dygn är ”försiktig”. Redan vid ca 4 passager per dygn lönar sig motordrift.
- Om porten används lågfrekvent, bör man ställa särskilda krav på isolering och täthet.
- Om porten är fjäderbalanserad, bör den beställas med uppdimensionerad fjäder om porten skall användas mer än 4 gånger/dag.
Standard- eller speciallösning
Långsiktigt är standardlösningar billigare i service och reservdelar.
Kapitalkostnad
Varje satsad krona på brukskostnadssänkande kvalitet, har oftast kort pay-off-tid. Detta är i princip hela porthandbokens sensmoral: Att kapitalkostnaden bara är en liten del av portens totala brukskostnad.