Skyddsklassad vikport

Försäkringsbolag kräver säkerhetsklassade portar när din verksamhet förvarar stöldbegärlig egendom och därmed bedöms ha förhöjd risk för inbrott. Kravnivån bestäms av den skyddsklass som försäkringsbolaget anger i ditt försäkringsbrev.

När behövs säkerhetsportar:

Skyddsklass 1 (SK1) - Grundläggande krav för verksamheter med ingen eller ringa mängd stöldbegärlig egendom. Exempel: enklare kontor, lagerbyggnader utan värdefull utrustning.

Skyddsklass 2 (SK2) - Kräver säkerhetsportar enligt SSF 1074 SK2 för verksamheter med större mängd stöldbegärlig egendom.

Exempel:

• Kontor med IT-utrustning
• Butiker med elektronik
• Verkstäder med maskiner och verktyg
• Industrier med produktionsutrustning

Skyddsklass 3 (SK3) - Högsta kravet för verksamheter med mycket stor mängd stöldbegärlig egendom eller särskilt utsatta verksamheter.

Exempel:

• Elektronikbutiker
• Verksamheter med dyrbar utrustning
• Datacenter
• Lagerlokaler med högvärdigt gods

Vad räknas som stöldbegärlig egendom?

• Datorer och elektronisk utrustning
• Maskiner och verktyg
• Mobiltelefoner och kommunikationsutrustning
• Kameror och AV-utrustning
• Antikviteter och konstföremål
• Vapen och tillbehör
• Alkoholhaltiga drycker

Praktiska exempel på när krav ställs:

• Över hälften av alla industrier drabbas av inbrott
• Nästan alla försäkringsbolag ställer krav på skyddsklass för företag, vanligast är nivå 2
• Om skyddskraven inte uppfylls riskerar du nedsatt ersättning eller ingen ersättning alls vid inbrott

Viktigt att veta:

Olika försäkringsbolag kan tolka kraven olika, så konsultera alltid ditt specifika försäkringsbolag för att få tydlig specifikation av vad som gäller för just din verksamhet.

Det beror på verksamhetens riskprofil och ditt försäkringsbolags krav, men också hur mycket dyrbara inventarier du har och hur väl du vill skydda dig mot inbrott.

Skyddsklass 1 (SK1) är vettigt för verksamheter med ingen eller ringa mängd stöldbegärlig egendom.

Skyddsklass 2 (SK2) passar verksamheter med större mängd stöldbegärlig egendom än SK1.

Skyddsklass 3 (SK3) krävs ofta för verksamheter med huvudsaklig inriktning på stöldbegärlig egendom eller högt skyddsvärde. För industriportar gäller SSF 1074-standarden med klass 1-3, där klass 3 ger högsta skydd.

Förutom att SK3 ger ett starkare inbrottsskydd än SK2, så finns det en skillnad i designmöjligheter mellan SK2 och SK3 – Skyddsklass 2-portar kan utrustas med fönster, men det får inte SK3-portar.

En SK3-port måste utrustas med två hänglåsbara spanjoletter, även om den är motordriven. En SK2-port måste utrustas med en hänglåsbar spanjolett, även om den är motordriven.

Den internationella RC-klassningen (Resistance Class) enligt EN 1627 gäller för dörrar, fönster, hängande glasfasader, galler och jalusier. För industriportar finns ingen EN-standard utan det är upp till varje land att ha sin egen nationella standard, eller anamma ett annat lands standard.

SSF 1074 är den svenska standarden specifikt för industriportar med tre skyddsklasser (SK1-SK3) där SK3 ger högsta skydd. SSF 1074 erkänns av Nordic Insurance Association som giltig inbrottsklassning i Finland, Norge, Danmark och Sverige.

RC-standarden har sex klasser (RC1-RC6) där RC1 är lägsta och RC6 högsta skyddsnivå. Eftersom det inte finns någon EN-standard för industriportar har varje land sina nationella standarder.

Jämförbarheten mellan standarderna:

Det är vår uppfattning att:

• SK2 enligt SSF 1074 ungefär motsvarar RC3 enligt EN 1627
• SK3 enligt SSF 1074 ungefär motsvarar RC4 enligt EN 1627

Praktisk skillnad i testning:

• EN 1627 testar med verktyg och metoder anpassade för dörrar/fönster
• SSF 1074 testar med verktyg och angreppssätt relevanta för industriportar
• Båda mäter motståndstid men med olika verktygsuppsättningar och testprocedurer

Skillnaden är viktig eftersom industriportar har andra konstruktioner, storlekar och användningsområden än vanliga dörrar och fönster.

Nya motordrivna portar måste genomgå en första besiktning innan de får användas.

Återkommande besiktning krävs vartannat år för motordrivna portar som omfattas av besiktningskrav. Skötsel och tillsyn ska utföras minst två gånger per år om inget annat anges i portens instruktioner.

Boverkets föreskrift BFS 2018:2 H18 kräver att portens ägare ansvarar för att besiktning genomförs och att loggbok förs. Besiktning ska göras av ackrediterat kontrollorgan.

Omfattas av besiktningskrav:

• Industriportar med automatik/motordrift
• Motordrivna takskjutportar
• Motordrivna vikportar
• Motordrivna jalusier
• Motordrivna rullportar
• Motordrivna grindar för kommersiellt/industriellt bruk
• Motordrivna slagportar för kommersiellt/industriellt bruk

Undantag från besiktningskrav:

• Manuellt betjänade portar (inga motordrivna komponenter)
• Motordrivna garageportar och grindar för enskilt bruk i anslutning till småhus
• Porttyper med mjukt portblad mindre än 25 m² som saknar förstyvnader (kräver dock ansökan och godkännande från Boverket)
• Hålldonsstyrda rullgaller som manövreras högst 2 gånger per dygn och är placerade i butiksentréer
• Skjutdörrar, slagdörrar och roterdörrar avsedda för persontrafik (CE-märkta med EG-försäkran)

Besiktningsintervall:

• 2 år för de flesta motordrivna portar som omfattas av besiktning
• 4 år för motordrivna portar inom inhägnat industriområde som styrs med impulsdon i kombination med självövervakad klämskyddslist eller hålldon

En välisolerad port kan sänka din uppvärmningskostnad dramatiskt.

Uppvärmd luft tränger ut igenom springor mellan portsektionerna och runt om porten. Tätningarna är därför viktiga för att hålla kvar värmen i byggnaden.

Värmeenergi vandrar också igenom portbladen. Ju mer effektiv isolering portbladen har, desto lägre blir din uppvärmningskostnad.

Måttet på hur isolerat ett portblad är heter U-värde – ju lägre värde, desto bättre isolerad är porten. T-värde är måttet på hur väl tätad porten är, och även där är lägre värde bättre.

Fråga alltid efter "U-värde för monterad port"

Porttillverkare använder olika mått för U-värdet.

• Bästa snitt = Ett glädjemått som bara anger hur mycket värme som läcker igenom portens mest välisolerade del. Detta värde tar inte hänsyn till hur mycket värme som slipper ut igenom hela porten när den är monterad. En torverkports bästa snitt är normalt 0,22 W/m²K.
• U-värde för monterad port = detta är en ports verkliga U-värde som anger hur mycket energi som tar sig igenom porten när den är monterad och klar. Hur högt värdet blir varierar med portens storlek, fönsteryta och isoleringens effektivitet. En torverkport på 5 x 5 meter har normalt 0,90 W/m²K.

Moderna industriportar kan ha U-värden (bästa snitt) så låga som 0,22-0,68 W/m²K tack vare effektiv tätning och isolering. Äldre portar kan 

Dåligt isolerade portar kan ha U-värden på 3,0 W/m²K eller högre, vilket innebär betydande energiförluster.

Det mest energisnåla som vi känner till idag är sandwichkonstruktion med polyurethan-skum, energiglas och fönsterkarmar med brutna kölbryggor. Men det förekommer också stora skillnader mellan sandwichbyggda portar, eftersom det finns polyurethanskum av olika densitet.

T-värdet påverkar oftast energiförlösten i mindre grad än U-värdet, men mätt över en årscykel kan skillnaderna mellan olika portar bli stor även där.

Kontentan är att en port med effektiv tätning och isolering kan sänka din uppvärmningskostnad så mycket att du spar in den ökade inköpskostnaden på några år. Har du en gammal port som är dåligt isolerad kan du tjäna in investeringen i en ny port på några år. En lastbilsverkstad förbättrade sin energiprestanda så mycket att de sparade 90.000 kWh/år

Om du vet U-värde och T-värde för Du kan jämföra uppvärmningskostnader i vår kostnadskalkylator.

Ja, alla våra säkerhetsportar måttanpassas för storleken på din portöppning och din speciella miljö. Du kan också välja färg, fönsterstorlek och har en lång rad valmöjligheter i fråga om design, motor och komponentval. 

Du kan också välja en ytbehandling som ger extra rostskydd.