Brukskostnad

Vad kostar en port att använda?

Vi hjälper dig!

Vi kan hjälpa dig med din behovsanalys och brukskostnadsberäkning. För att ta reda på den verkliga kostnaden för din port måste du ta hänsyn till mer än bara inköpskostnaden – titta även på vad din port kostar att använda och vilken energiförlust den har. Det är det vi kallar brukskostnad. Kontakta oss gärna för hjälp med din behovsanalys.

Vår brukskostnadsberäkning är utvecklad av Kungliga Ingenjörsvetenskaps akademin och Transportkommisionens beräkningar i deras rapport nr 80.

Vad är brukskostnaden för en industriport?

En port i en byggnad belastar dig med kostnader som inte bara beror på inköpspriset. I din industriports pris ingår även energi och pengar på grund av drift, underhåll, vägtransporter för service, reparation och reservdelar samt när den inte används. Väljer du fel typ av port eller en port med låg kvalitet kan det bli en dyr historia i längden. Både för din ekonomi och miljön.

För att kunna välja rätt port för rätt plats, måste man ta hänsyn till många av dessa ”portsystem beroende” kostnader som möjligt. Det gör vi genom att beräkna den så kallade brukskostnaden.

Till höger finns ett verkligt fall på hur en brukskostnad tydliggörs vid val av olika portar. Den blå stapeln är en Torverk Q-Door (med ett U-värde på 1,27) och analysen visar hur stor besparingen blir per år jämfört med konkurrerande produkter med sämre u-värde! 

beräkning industriport pris - brukskostnad

Direkta och indirekta kostnader

Brukskostnaden innefattar alla de kostnader som direkt eller indirekt påverkas av portvalet. Med andra ord det som påverkar din industriports totala pris. Dessa kostnader är:

Direkta kostnader

  • Kapitalkostnad
  • Passagekostnad
  • Värmeförlustkostnad

Indirekta kostnader

  • Driftskostnad
  • Underhållskostnad
  • Servicekostnad
  • Reparationskostnad
  • Reservdelskostnad
  • Stilleståndskostnad

Vid fel val av port och portkvalitet riskerar de indirekta kostnaderna öka kraftigt utan att de direkta minskas. Underhålls-, service-, reparationskostnaderna är starkt relaterade till portens kvalitet och dimensionering.

Med snart 60 år i branschen vet vi vad som krävs för hög kvalitet och lång hållbarhet 
– för både din och miljöns skull.

Direkta kostnader

Direkta kostnader består av:

  • Kapitalkostnader
  • Värmeförlustkostnader
  • Passagekostnad

1. Värmeförlustkostnader

Värmeförluster består i sin tur av tre delar (vid stängd respektive öppen port):

  • Förluster genom transmission (U-värde eller K-värde: W/m2*K) – vid stängd port
  • Förluster genom luftläckage (T-värde: m3/m2*h) – vid stängd port
  • Förluster genom luftväxling (m3/m2*h) – vid öppen port

Förluster genom transmission (stängd port)
Uppstår genom att värmeenergi vandrar genom materialet från den varma och ut till den kalla sidan. U-värdet är måttet för portens värmegenomgångsmotstånd, eller enklare; portens isolationsförmåga. Ofta anges bara ”bästa snitt”, det vill säga U-värdet på bästa stället genom portbladet (ytskikt-isolering-ytskikt). För en korrekt brukskostnadsberäkning behövs emellertid U-värdet för hela porten inklusive anslutningar mot karm och golv, gummitätningar, alla kanter och förstärkningar och även värdena för fönster och gångdörr om sådana finns i porten.

Förluster genom luftläckage (stängd port)
Luftläckaget genom porten är beroende av kvaliteten på tätningssystemet och tryckskillnaden mellan inne- och ute (ventilations- och vindtryck). Mer eller, helst, mindre luft läcker alltid genom den stängda porten. Särskilt känsligt är det vid hörnen där portsektionerna möts och vid portomfattningens fyra hörn.
Portens täthetsvärde (T-värde) testas i laboratoriemiljö varför det är viktigt att också skapa sig en uppfattning om hur tätningssytemet kommer att fungera i praktiken och hur det står sig på sikt. Bäst är att undersöka några olika typer av portar som har passerat garantitiden och kontrollera hur tätheten i hörn och anslutningar har klarat sig. Att välja ett hållbart tätningssystem är viktigt eftersom det både kan vara dyrt och tidskrävande att byta ut. Klämmande tätningar är att föredra framför glidande/släpande.

Förluster genom luftväxling (öppen port)
Storleksordningen av värmeförlust vid öppen port är normalt av betydligt större betydelse än värmeförlust vid stängd port och den påverkas i stor utsträckning av om porten har automatik eller ej.

Sammanfattning värmeförlustkostnader

  • Skillnaden mellan en energimässigt bra eller dåligt vald port, kan lätt handla om många tusen kronor per år. Per port!
  • Lägger man sedan till värmeförlust vid öppen port, inser man hur dumt det är att pruta på investeringen i ett automatiskt styrsystem för några kronor lägre pris. När man oftast kan tjäna in dessa pengar redan första året om man har flera portar i fastigheten.
    Det handlar verkligen om det som skrivs i inledningen i Porthandboken:
    ”Trots att den av inköpspriset avhängiga kapitalkostnaden per år endast är en del av en ports årskostnad, väljs oftast port med utgångspunkt från just inköpspriset.

Alla andra faktorer och kostnader som bör påverka valet av port glöms ofta bort eller också har man inte tillräcklig information och kunskap om deras inverkan på inköpsbeslutet.”

2. Passagekostnad

Passagekostnad = antal passager X passagetid X tidskostnad

För att kunna beräkna den totala passagekostnaden krävs kännedom om transporternas passagetid och den totala passagefrekvensen under ett år.

Passagetiden omfattar alla de moment som utgör den extra tid som det tar att passera porten.
Passagetid = total transporttid för att passera porten, minus normal transporttid för motsvarande sträcka utan port.

Portsystem Riskvärde för passagetid (sek/passage)*Manuell port 60
Stationära impulsdon för manuell impuls (not 1) 40
D:o med automatisk stängning 20
Stationära impulsdon för automatisk öppna-stäng-impuls 10
Mobila impulsdon (not 2) 5
Extraordinära impulsdon >0
* Alternativt kan riktvärdet erhållas genom att ta tid på ett befintligt portsystem liknande det önskade.

Not 1: Stationära impulsdon är liktydigt med fast monterade impulsdon, till exempel tryckknapp, dragsnöre, radar, fotocell, induktionsslinga och dylikt.

Not 2: Mobila impulsdon (det vill säga rörliga) är sådana som möjliggör impuls från fordonet, till exempel radiosignal, infraljus eller ultraljud.

Not 3: Med extraordinära impulsdon avses kombinationer av impulsdon, särskild placering och särskild automatisk öppna- och stängfunktion som gör att passagetiden i det närmaste helt kan elimineras. Rätt kombinerade impulsdon och öppna-stäng-automatik kan även eliminera behovet av snabbgående port vilket ibland är att föredra eftersom snabbporten ökar skaderisken och risken för påkörningar samt ofta har sämre energiegenskaper vid stängd port. En harmoniserad rörelsetid i kombination med en väl avvägd portautomatik kan ge samma eller kortare passagetid som för en snabbgående port och dessutom ge bättre energiegenskaper.

Passagefrekvensen pekar på behovet av störningsfrihet i transportsystemen. Tidskostnaden för fordon, lön och lönebikostnader är mätaren då passagekostnaden beräknas.
Passagefrekvens = Antal passager in respektive ut per timme omräknat till per år.

Indirekta kostnader

Indirekta kostnader (övre delen av stapeln) består av:

  1. Driftskostnad
  2. Underhållskostnader & övriga kostnader

1.Driftkostnad
(kostnaden för den energi som går åt att driva en motordriven port)

Kostnaden portmotorns kilowattsförbrukning under ett år, är lika med driftskostnaden. Kostnaden varierar så lite mellan olika porttyper och är så liten att den i normalfallet hel kan försummas. I brukskostnadsberäkningen brukar man generellt sätta ca 100 SEK som årlig driftskostnad. (Undantag kan dock behöva göras för extremt tunga och samtidigt högfrekventa portar och luckor, till exempel traversluckor. För dessa kan energiåtgången vara betydligt högre och kan behöva beräknas).

2. Underhållskostnader & övriga kostnader

Dessa kostnader fördelas på:

  • Underhållskostnader
  • Servicekostnader
  • Reparationskostnader
  • Reservdelskostnader

Underhållskostnader
Med underhållskostnader menas den tillsyn och det vardagsunderhåll portägaren eller den portansvarige kan utföra. Tillsyn och funktionskontroll några gånger per år är ett krav. För motordrivna portar är det lagkrav på regelbunden tillsyn.
Med tillsyn och vardagsunderhåll avses regelbunden inspektion och kontroll av funktioner (enligt Bruksanvisning), enklare ingrepp som att rengöra, justera en tid för till exempel automatisk stängning, byta säkringar, enklare smörjning mm samt notera och rapportera om vad som behöver åtgärdas och vilka delar som behöver bytas ut vid nästa service.

Servicekostnader
Med service avses förebyggande och avhjälpande åtgärder som måste utföras av en fackman. Kostnaden för en kunnig portmontör ligger vanligen på ca 800–1200 SEK per timme inkl. traktamente och logikostnader; se även Resekostnader mm nedan. Ett alternativ är att låta utbilda egen personal.
För motordriven port är det lagkrav (jämför hissar) på att den som utför service skall ha erforderlig kompetens. Det är också lagkrav på periodiskt underhåll och att service skall utföras enligt de instruktioner som framgår av bruksanvisningen.

Reparationskostnader
Behov av reparation uppstår genom:

Påkörningsskador:

  • Skador på grund av omild behandling
  • Förslitning på grund av användning

Utmattning i material på grund av:

  • Användning
  • Konstant belastning (vid icke användning)
  • Korrosion till följd av materialval och miljöfaktorer
  • Panelknäckning på grund av för hög vindlast

Portpaneler är (till följd av påkörning) dyrast att reparera eller byta. Därefter kommer byte av slitna tätningssystem och för fjäderbalanserade portar, de regelbundna bytena av fjädrar. Korrosionen är främst ett problem för rambyggda portar i stål. Helt galvaniserade portar eller portar i sandwichutförande klarar sig avsevärt bättre. Ur brukskostnadssynpunkt vore kanske helt rostfria portar och beslag det bästa, men merinvesteringen för detta är så pass stor att den ”skrämmer” många.

Att säga något generellt om reparationskostnaderna är svårt eftersom de är så beroende av den lokala miljön, hur ofta porten passeras och inte minst hur personalen hanterar portarna. Allmänt kan dock sägas att portar med hög frekvens och som går uppåt oftare drabbas av påkörningsskador. Se mer om detta på sidan om Tumregler (steg 2).

Reservdelskostnader
Dessa kostnader är helt beroende av porttyp och leverantör. Vissa leverantörer håller ”normala” priser medan många ser till att ta ut rejält när kunden hamnar i ”beroendeställning”. Bästa sättet att undvika dyra reservdelar är att köpa en porttyp som kräver lite service och reservdelar samt begära en lång garantitid för produkten och ett serviceavtal till fast pris inklusive reservdelar, arbete och eventuella resor.

Kontakta oss