sweeng
Allmänna tumregler

Innehåll allmänna tumregler (längre ner på sidan följer faktiska tumregler):

• Portens placering - en anpassning till klimatet
• Portens rörelseriktning
• Portstorlek
• Några blandade tumregler och erfarenheter

Sammanfattning

Under varje rubrik följer först en sammanfattning och sedan en mer ingående beskrivning. Vill du ha en snabbgenomgång, koncentrera dig på sammanfattningsrutorna.

Portens placering - en anpassning till klimatet

Sammanfattning

Att tänka på vid portens placering:
• Trafiksituationen
• Vindtryck
• Placering mitt på byggnaden
• Att ta hänsyn till portplacering är särskilt viktigt i slätt-, kust- och fjällandskap

Portens placering sker i första hand med utgångspunkt från trafiksituationen. Därefter bör man försöka orientera porten med hänsyn till vindriktning och för att minimera onödigt vindtryck (som ju kostar energi).

Undviker man portöppningar i byggnadens hörn är mycket vunnet. I hörnen sveper vinden och trycket ökar, vilket kan flerdubbla luftväxlingen vid öppen port och snabbt kyla ner inne i lokalen. Notera att vindsug ger samma effekt som vindtryck.

Bästa portplacering är mitt på byggnaden, helst i lä av till exempel andra byggnader, en bergknalle, en trädhäck** och dylikt. Måste porten placeras vid hörn, kan en enkel vindskärm (en "utstickare" från väggen) vara en snabbt återvunnen investering.

**Jfr bönderna på ett slättlandskap. De har sedan urminnes tider varit medvetna om att till exempel en trädhäck minskar inverkan av vind.

Att ta hänsyn till portplacering är särskilt viktigt i slätt-, kust- och fjällandskap.



Portens rörelseriktning

Sammanfattning

• Sidogående portar klarar sig bättre från påkörningar
• Om porten är högfrekvent, bör den vara sidogående


Människans stereoskopiska seende gör att man kan bedöma avstånd, djup- och breddförhållanden. Människan är också skapt för att i första hand röra sig i det horisontella planet. Det är därför ögonen sitter i horisontalled och inte i vertikalled.

När det kommer till att bedöma djup-, bredd- och höjdled (till exempel av en portöppning man skall passera), är det så, att det direkta seendet i breddled är ca 34° medan det direkta seendet i höjdled bara är ca 2°. Detta kommer sig naturligtvis av att ögonen är placerade i breddled och därmed ger bättre stereoskopiskt seende i den ledden.

Detta är den naturliga förklaringen till att sidogående portar klarar sig bättre från påkörningar. Man ser bättre i djup-bredd-led och gör helt enkelt en säkrare bedömning i sidled.
En jämförelse är "flaggstångsexemplet"; Ber man en grupp personer gissa höjden på en flaggstång, gissar de flesta ganska dåligt. Men lägger man flaggstången ner på marken, gissar de flesta ganska rätt.

Med utgångspunkt från ovanstående är tumregeln:

Om porten är högfrekvent, bör den vara sidogående.

Med tanke på de senaste decenniernas (kanske överdrivna) popularitet för uppåtgående portar, kan man undra över hur man "ser" på det faktum att en påkörning kostar ca 8.000 SEK per gång. Två påkörningar och det har kostat mer än porten kostade att köpa in. Det här exemplet visar att man kanske borde "se lite mer på bredden" innan man bestämmer portens rörelseriktnin.


Portstorlek - inte alldeles självklart!

Sammanfattning

• Undvik större portar än nödvändigt

Att optimera portstorlek:

Använd 40-60 cm utrymme på var sida om bredaste transporten. Använd 15-25 cm över högsta transporten. Mindre utrymmen ökar påkörningsrisken. Om porten är placerad i nedfart, ta hänsyn det extra behovet av utrymme i höjdled på grund av lutande transport.

Undvik större portar än nödvändigt. Vid så låg användningsfrekvens som 8 gånger/dygn, motsvarar en för stor portöppning en energiförlust på närmare ca 600-650 kWh per kvadratmeter eller, för en 4x4m's port, ca 10.000 kWh/år.


Några blandade tumregler och erfarenheter

Dimensionering

Dimensioneringen inte bara för att klara vindlast - det är lika mycket för portens egen hållbarhet.

Tätningar

Klämmande tätningar är att föredra framför glidande/släpande.

Motordrift

Om porten är motordriven och används högfrekvent bör den vara sidogående.
Se även Passagefrekvens nedan.

Rörelsehastighet

Gynnsammaste rörelsehastighet är i normalfallet ca 12 sek (Porthandboken). För högtrafikerade öppningar kan dock rörelsehasigheten sänkas ned till ca 5-6 sek. Kortare rörelsehastighet ökar risken för påkörningar och skador och porten riskerar öppna för tidigt och därmed öka (i stället för minska) energiförlusten.

Portrörelse

Människans sätt att se, dvs ögats och seendets sido-orienterade synfält är den naturliga förklaringen på varför sidogående portrörelse bör väljas då passagefrekvensen är hög. Detta är också en förklaring på varför uppåtgående portar ofta blir påkörda.

Öppethållandetid

En 4 x 4 m port (16m2) som passeras 5 gånger per tim, kostar ca 600 SEK per år i onödan för varje sekund den står extra öppen. Exempel: Minskas öppethållandetiden med 10 sekunder spar man således ca 6.000 SEK per år.

Passagefrekvens

1) Tumregeln att motordrift lönar sig från passagefrekvensen 1 gånger per timme är "försiktig". Redan vid ca 4 passager per dygn lönar sig motordrift.
2) Om porten används lågfrekvent, bör man ställa särskilda krav på isolering och täthet.
3) Om porten är fjäderbalanserad, bör den beställas med uppdimensionerad fjäder om porten skall användas mer än 4 gånger/dag.

Standard eller special

Långsiktigt är standardlösningar billigare i service och reservdelar.

Kapitalkostnad

Varje satsad krona på brukskostnadssänkande kvalitet, har oftast kort pay-off-tid. Detta är i princip hela porthandbokens sensmoral: Att kapitalkostnaden bara är en liten del av portens totala brukskostnad.


Faktiska tumregler

Alla brukskostnadsexempel under Faktiska Tumregler har samma förutsättningar: Medelvind- (m/s) och medeltemperatur- (°C) under eldningsperioden har antagits till 4. Dock har ingen skillnad har tagits till tryckskillnaden på grund av värme- och ventilationstryck. Lokalens innetemperatur är satt till 18°C. Eldningsperiodens längd är 9 månader och portstorlek är 4x4 m om inte annat anges. För att undvika överdrifter finns en viss säkerhetsmarginal i kalkylerna.

Ett exempel på en "Faktisk Tumregel" kan vara: "Vid passagefrekvensen 10 gånger per tim kostar varje extra sekund öppethållandetid, 180 kWh, per kvadratmeter portöppning och år".

Sidan innehåller faktiska exempel:

• Tumregel för energiförlust i kWh per m2 på grund av öppettid
• Tumregel för energiförlust i kWh per m2 på grund av portens rörelsetid
• Tumregel för passagekostnad
• Tumregel för vridfjädrar


Tumregel för energiförlust i kWh / m2 på grund av öppettid


Tabellen gäller vid innetemperatur 18°C, för dygnsmedelvind 4 m/s och för dygnsmedeltemperatur 4°C vid 9 månaders uppvärmningsperiod.

Energiförlust per m2

Extra öppettid i sekunder

Passagefrekvens, gånger/tim (8 tim enskift)

1

3

5

10

20

1

17,9

53,8

89,6

179,2

358,4

3

53,8

161,3

268,8

537,6

1075,2

5

89,6

268,8

448,0

896,0

1792,0

10

179,2

537,6

869,0

1792,0

3584,0

20

358,4

1075,2

1792,0

3584,0

7168,0

30

537,6

1612,8

2688,0

5376,0

10752,0

60

1075,2

3225,6

5376,0

10752,0

21504,0

Läs av antal extra sekunder öppettid och passagefrekvens och multiplicera sedan med portens m2-yta.

Exempel: En 4 x 4 m port (16m2) som passeras 5 gånger per tim och som vid varje passage står öppen 10 sekunder för länge, kostar således (16m2 x 869 =) 13.904 kWh i onödan per år, eller i Kronor; drygt 6.000 SEK i onödan per år.

I det här perspektivet förstår man att automatisk stängfunktion snabbt blir en lönsam investering.


Tumregel för energiförlust i kWh / m2 på grund av rörelsetid

Jämför tabellen ovan:
Minskad energiförlust (per kvadratmeter portyta) kan avläsas i tabellen ovan genom att dividera tabellvärdet med 2.

Förklaringen till att man ska dividera med 2, är att porten i startögonblicket är helt stängd och i öppetögonblicket helt öppen. Genomsnittet däremellan är att porten är "halvöppen" under rörelsetiden.

Exempel: Om porten passeras 5 gånger/tim och portens totala rörelsetid kan minskas med 10 sekunder, blir energiförlusten (869:2=) 434,5 kWh/år och m2. För en sålunda minskad rörelsetid för en port 3x3 m, görs en besparing på (434,5 x 9 m2=) 3.906 kWh/år, eller ca 1.950 SEK/år.


Tumregel för passagekostnad

Redan vid ett par passager per dag, blir motordrift lönsam.

Tabellen gäller en vid truckkostnad på 400 SEK/tim och personalkostnad 100 SEK per tim +52% sociala avgifter. OBS! Gäller oavsett portstorlek.

Passagekostnad, SEK/år

Passagetid, sek

Passagefrekvens, gånger/tim (8 tim enskift)

1

3

5

10

20

1

276

828

1380

2760

5520

3

828

2484

4140

8280

16560

5

1380

4140

6900

13800

27600

10

2760

8280

13800

27600

55200

20

5520

16560

27600

55200

110400

30

8280

24840

41400

82800

165600

60

16560

49680

82800

165600

331200

En motordriven port (avsett storlek) som har passagetiden 10 sekunder och som passeras 5 gånger per tim, drar 13.800 SEK i passagekostnad per år.

I det här perspektivet förstår man att en radiostyrd öppnafunktion ofta är en mycket lönsam investering. En radioutrustning för ca 3.000 SEK, som minskar passagetiden är oftast inbetald på bara någon eller några månader.


Notera!
Att passagekostnaden är inte den totala kostnaden för passagen.
Passagen kostar också energi och förslitning, dvs även energi-, kapital-, service-, reparations- och reservdelskostnader.


Tumregel för fjädermontering


Uppåtgående porttyper balanseras med motvikter eller fjädrar. Fördelen med motvikten är att den balanseras en gång för alla vid installation och sedan har en (i princip) obegränsad livslängd.

Fördelarna med fjäderbalansering (jämfört med motvikt), är att fjädern är prisbillig och tar lite, eller inget extra utrymme.

Nackdelarna med fjäderbalansering är dels, att fjädern har en relativt kort livslängd och regel- bundet måste bytas ut samt att fjädern successivt slaknar även om porten inte används. Att fjädern är prisbillig, bör "balanseras" mot de extra service- och reservdelskostnader den medför.

För att motverka nackdelarna och onödiga service- och reservdelskostnader, bör hänsyn tas till portens användningsfrekvens, när man väljer fjädertyp. Till snabbgående portar är fjädertypen redan uppdimensionerad, men till takskjutportar levereras normalt och som standard fjädrar för 15-20.000 rörelsecykler.

Som tumregel gäller, att man bör välja en uppdimensionerad fjäder om porten skall vara motordriven (se tabellen nedan). Men även vid relativt låga passagefrekvenser, för en manuell port, bör man överväga uppdimensionering om takskjutportens livslängd förväntas bli 10 år eller mer.

Merkostnaden för en uppdimensionerad fjäder är obetydlig om man köper den i samband med köp av port, jämfört med kostnaden som reservdel och serviceutbyte.

Tabellen nedan visar fjäderlivslängden vid olika användningsfrekvens och fjädertyp (avser torosionsfjädrar):


Fler skäl för val av uppdimensionerade fjädrar

En fjäder slaknar successivt under det att den används. Med "används" avses också, att fjädern arbetar även när porten inte används: Fjädern spänns när porten stängs (för att sedan kunna lyfta porten till öppet läge). Även om porten används mycket sparsamt, eller inte alls, "arbetar" alltså fjädern genom att den står spänd då porten är stängd.

En uppdimensionerad fjäder kan därför vara lönsamt även vid så låg användningsfrekvens som 1-2 gånger/tim. Jämför i tabellen 15.000- och 30.000-alternativen vid 2 gånger/tim; Fjäderns livslängd dubbleras. Merkostnaden för 30.000-fjädern är relativt låg om den väljs redan vid köp av port; Definitivt lägre jämfört med att behöva byta fjäder redan efter ca 4 år.

Ytterligare ett skäl att välja uppdimensionerad fjäder (även vid manuella portar och vid relativt låga passagefrekvenser), är att risken för påkörningar minskar. Förklaringen är följande: När fjädern successivt slaknar, kommer den vid en viss tidpunkt inte längre kunna hålla porten i helt öppet läge. Porten sjunker ned en bit i öppningen. Fjädern måste då spännas (= regelbunden service). Efter ytterligare en period, har fjädern slaknat igen och måste spännas på nytt, osv, osv.

Med en uppdimensionerad fjäder kan man ha längre serviceintervall (SEK sparas) och tendensen att porten vill sjunka ned i öppningen minskar. Att porten sjunker ned i portöppningen är en av förklaringarna till varför så många takskjutportar blir påkörda: Chauffören räknar inte med att portbladet skal sjunka ned i öppningen... och så inträffar krocken.

När man skall besluta om fjädertyp, är det alltså inte bara livslängden som bör bedömas. Ur kostnadssynpunkt är det lika viktigt att ta hänsyn till service- och reparationsaspekterna.

Ännu ett skäl för uppdimensionerad fjäder:

Även om porten är försedd med så kallat "fjäderbrottsskydd", innebär ett fjäderbrott att risken för att porten skall falla ned ökar. Är porten inte försedd med nedstörtningsskydd** för själva portbladet, innebär fjäderbrott och fjäderbrottskyddets ingrepp, att belastningen på portens lyftlinor momentant ökar mycket hastigt. Har linorna några år på nacken och är slitna, kan ett fjäderbrott innebära att linorna brister och porten faller ned**.

**Nedstörtningsskydd för portbladet är ett underförstått krav i Maskindirektivet och ett kommande krav i EN-standards för portar.

Prisbillig i material och tillverkning, men ofta dyr som reservdel

Merkostnaden för en uppdimensionerad fjäder är obetydlig om man köper den i samband med köp av port, jämfört med kostnaden som reservdel och serviceutbyte.

Fjädern är prisbillig som komponent i den levererade porten, men som reservdel är det vanligt att det tas rejält betalt för den. Särskilt om det finns flera mellanhänder mellan tillverkare och köpare.

För att undvika onödiga och dyra fjäderbyten, bör man alltså överväga om fjädrarna redan från början skall dimensioneras upp med hänsyn till användningsfrekvensen. Därefter bör man undersöka om uppdimensionerade fjädrar också kan medge förlängd garantitid.

Om den installerade porten senare får en högre användningsfrekvens, än den man först räknade med, innebär det naturligtvis att fjädrarna får kortare livslängd. Är man osäker på användnings- frekvensen bör man endera dimensionera upp fjädertypen direkt vid portköpet, eller, undersöka om man tillsammans med serviceavtal kan få ett lågt, fast fjäderpris under garanterad tid.


Vill du ha hjälp med brukskostnadsanalys, kontakta ditt närmaste Torverk-kontor.



Nästa sida (TFK´s rapport MR17)