sweeng
Vad är brukskostnad?

En port i en byggnad belastar företaget/organisationen med kostnader som inte bara beror på inköpspriset. Porten kostar även energi och pengar på grund av drift, underhåll, vägtransporter för service, reparation och reservdelar med mera. Val av fel porttyp, eller val av låg kvalité pga. lågt inköpspris, kan vara en dyr historia i längden, både för dig och miljön.

För att kunna välja rätt portsystem för rätt plats, måste man kunna ta hänsyn till så många av dessa "portsystemberoende" kostnader som möjligt. Detta kan man göra genom att beräkna den så kallade brukskostnaden.


Direkta och indirekta kostnader

Brukskostnaden innefattar alla de kostnader som direkt eller indirekt påverkas av portvalet. Dessa kostnader är:

Direkta kostnader:

• Passagekostnad
• Kapitalkostnad
• Värmeförlustkostnad

Indirekta kostnader:

• Driftskostnad
• Underhållskostnader
• Rese-, traktamente- och logikostnader vid service
• Servicekostnad
• Reparationskostnad
• Reservdelskostnad
• Besiktningskostnad
• Ytkostnad
• Stilleståndskostnad

Ofta utgör de direkta kostnaderna 70-90% av portens totala brukskostnad och de indirekta 10-30%. Vid fel vald portkvalitet riskerar de indirekta kostnaderna öka kraftigt utan att de direkta minskas. Underhålls-, service-, reparations- och stilleståndskostnaderna är starkt relaterade till portens kvalitet och dimensionering.


Direkta kostnader

Direkta kostnader (undre delen av stapeln) består av:

• Värmeförlustkostnad
• Kapitalkostnad
• Passagekostnad


Passagekostnad

Passagekostnad = antal passager x passagetid x tidskostnad

För att beräkna passagekostnaden krävs kännedom om transporternas passagetid och vilken total passagefrekvens som gäller under ett år.

Passagetiden inbegriper alla de moment som utgör den extra tid som det tar att passera porten. Passagetid = total transporttid för att passera porten, minus normal transporttid för motsvarande sträcka utan port.

Portsystem

Riskvärde för passagetid
(SEK/passage)*

Manuell port

60

Stationära impulsdon för manuell impuls (not 1)

40

D:o med automatisk stängning

20

Stationära impulsdon för automatisk öppna-stäng-impuls

10

Mobila impulsdon (not 2)

5

Extraordinära impulsdon

>0

* Alternativt kan riktvärdet erhållas genom att ta tid på ett befintligt portsystem liknande det önskade.

Not 1: Stationära impulsdon är liktydigt med fast monterade impulsdon, till exempel tryckknapp, dragsnöre, radar, fotocell, induktionsslinga och dylikt.

Not 2: Mobila impulsdon (det vill säga rörliga) är sådana som möjliggör impuls från fordonet, till exempel radiosignal, infraljus eller ultraljud.

Not 3: Med extraordinära impulsdon avses kombinationer av impulsdon, särskild placering och särskild automatisk öppna- och stängfunktion som gör att passagetiden i det närmaste helt kan elimineras. Rätt kombinerade impulsdon och öppna-stäng-automatik kan även eliminera behovet av snabbgående port, vilket ibland är att föredra eftersom snabbporten ökar skaderisken och risken för påkörningar samt ofta har sämre energiegenskaper vid stängd port. En harmoniserad rörelsetid i kombination med en väl avvägd portautomatik kan ge samma eller kortare passagetid som för en snabbgående port och dessutom ge bättre energiegenskaper.


Passagefrekvensen pekar på behovet av störningsfrihet i transportsystemen. Tidskostnaden för fordon, lön och lönebikostnader är mätaren då passagekostnaden beräknas. Passagefrekvens = Antal passager in respektive ut per timme omräknat till per år.

Exempel Passagekostnader: Om passagefrekvensen per timme är 10 gånger in och 10 gånger ut, det vill säga 20 gånger/timme och man genom automatisering av den manuella porten sänker passagetiden från 60 till till 10 sekunder, det vill säga med 50 sekunder, sparas 500 arbetstimmar per år (=mer än 25% av en årsarbetstid). Bara för personalkostnaden motsvarar detta ca 75.000 SEK.

Finns dessutom kostnader för truck, säg för 400 SEK/tim, skulle besparingen bli hela 275.000 SEK per år. Men även om man bara sänker passagetiden med 10 sekunder, blir det en betydande besparing; 15.000 för personalen eller 55.000 SEK totalt inklusive truck (Lika mycket som porten kostade att köpa!).

Passagekostnaden är ofta mycket högre än man vanligen föreställer sig!


Värmeförlustkostnader

Värmeförlusterna består av tre delar:

Vid stängd port 1. Förluster genom transmission (U-värde eller K-värde: W/m2/°C)
2. Förluster genom luftläckage (T-värde: m3/m2/h )

Vid öppen port

3. Förluster genom luftväxling (m3/m2/h)


1. Förluster genom transmission - stängd port
Uppstår genom att värmeenergi vandrar genom materialet från den varma och ut till den kalla sidan. U-värdet är måttet för portens värmegenomgångsmotstånd, eller enklare; portens isolationsförmåga. Ofta anges bara "bästa snitt", det vill säga U-värdet på bästa stället genom portbladet (ytskikt-isolering-ytskikt). För en korrekt brukskostnadsberäkning behövs emellertid U-värdet för hela porten, inklusive anslutningar mot karm och golv, gummitätningar, alla kanter och förstärkningar och även värdena för fönster och gångdörr om sådana finns i porten.

Exempel: Skillnaden mellan en bra (Q-DOOR, U=1,0) och dåligt isolerad port (rambyggd U=5,0) är ca 500 kWh/år/m2 portyta, det vill säga ca 8.000 kWh eller ca 8.000 SEK per år för en port 4x4 m.

Exemplet avser en 4 x 4 meters port i uppvärmt utrymme 18°C, en utomhus medeltemperatur under uppvärmningssäsongen på 4°C och en medelvind på ca 4 m/sek, kWh-pris 1 SEK. Gäller även exemplen nedan.
 
God isolering är inte bara en fråga om besparing av kWh och kronor, utan också en arbetsmiljöfråga. Arbete invid en kall och dragig port innebär på sikt kostnader för både sjukskrivning och produktionsbortfall. I EU's Byggdirektiv finns krav på komfort och i EN-standarderna för portar klasser för isolering & täthet.

2. Förluster genom luftläckage - stängd port
Luftläckaget genom porten är beroende av kvaliteten på tätningssystemet och tryckskillnaden mellan inne- och ute (ventilations- och vindtryck). Mer eller, helst, mindre luft läcker alltid genom den stängda porten. Särskilt känsligt är det vid hörnen där portsektionerna möts och vid portomfattningens fyra hörn.

Portens täthetsvärde (T-värde) testas i laboratoriemiljö, varför det är viktigt att också skapa sig en uppfattning om hur tätningssytemet kommer att fungera i praktiken och hur det står sig på sikt. Bäst är att undersöka några olika typer av portar, som har passerat garantitiden, och kontrollera hur tätheten i hörn och anslutningar har klarat sig. Att välja ett hållbart tätningssystem är viktigt, eftersom det både kan vara dyrt och tidskrävande att byta ut. Klämmande tätningar är att föredra framför glidande/släpande.

Exempel: Skillnaden mellan en bra (T=1) och dåligt (T=18) tätad port kan vara ca 4.100 kWh/år, eller i kronor, ca 4.100 SEK per år.

T-värde

kWh/år

SEK/år

1

241

241

6

1446

1446

12

2892

2892

18

4337

4337


God tätning är inte bara en fråga om besparing av kilowattimmar och kronor, utan i hög grad också en arbetsmiljöfråga. Arbete invid en kall och dragig port innebär på sikt kostnader för både sjukskrivning och produktionsbortfall. I EU's Byggdirektiv finns krav på komfort och i EN-standarderna för portar, klasser för isolering & täthet.

3. Förluster genom luftväxling vid öppen port
Storleksordningen av värmeförlust vid öppen port är normalt av betydligt större betydelse än värmeförlust vid stängd port och den påverkas i stor utsträckning av om porten har automatik eller ej.

Exempel: Skillnaden i energiförlust på grund av öppen port är relaterat till temperaturskillnaden inne-ute, användningsfrekvensen, vind/tryck och hur länge porten står öppen vid varje passage. I exemplen nedan kalkyleras med att portens öppethållandetid, inklusive portrörelse för öppna och stäng, är totalt 22 sekunder.

Antal passager

Kostnad i kWh

Kostnad i SEK

A: 4/dygn

3.200

3.200

B: 8/dygn

6.300

6.300

C: 16/timme

101.000

101.000


I fallet C måste man omgående försöka göra något åt öppethållandetiden. Genom att komplettera fordonet med radiosändare och porten med en passagestyrd stängautomatik, kan man minska totala öppethållandetiden med ca 12 sekunder (ca 45% kortare öppethållandetid).

Det skulle innebära att de 101.000 kronorna minskar till 45.500 SEK. En skillnad på 55.500 SEK/år.

Kompletterar man sedan med en 5 sekunder snabbare portmotor, sjunker värmeförlustkostnaden för öppen port till ca 23.200 SEK. Totalt en skillnad på ca 77.800 SEK/år.

Om den extra utrustningen kostade 8.500 SEK i extra investering, blir payofftiden i detta fallet bara ca 6 veckor.


Sammanfattning värmeförlustkostnader

• Slår man ihop kostnaderna för de två första exemplen ovan, ser man att skillnaden mellan en energimässigt bra eller dåligt vald port, lätt kan handla om många tusentals kronor per år. Per port!

• Lägger man sedan till värmeförlust vid öppen port, inser man hur dumt det är att pruta på investeringen bara för några kronor lägre pris. Vem skulle bli nöjdare (exempel C ovan) av att pruta bort de 8.500 kronorna och i stället få ökade energikostnader med 77.800 SEK/år? ...vilket är betydligt mer än hela porten kostade att köpa!

Det handlar verkligen om det som skrivs i inledningen i Porthandboken:

"Trots att den av inköpspriset avhängiga kapitalkostnaden per år endast är en del av en ports årskostnad, väljs oftast port med utgångspunkt från just inköpspriset.

Alla andra faktorer och kostnader som bör påverka valet av port glöms ofta bort eller också har man inte tillräcklig information och kunskap om deras inverkan på inköpsbeslutet."



Kapitalkostnad

Kapitalkostnaden beror av och beräknas med utgångspunkt från:

• Inköpspris
• Avskrivningstid (portens livslängd)
• Internräntan och
• Eventuellt utrangeringsvärde (värde av återanvändning/återvinning)

Med hjälp av kapitalkostnadsberäkningen väger man den merkostnad man får betala för bättre kvalitet och funktion, mot den besparing man får genom detta.

Oftast är kapitalkostnadssökningen för en effektiv portlösning liten, jämfört med de besparingar man därigenom gör på övriga kostnadsslag, till exempel minskade energi- och servicekostnader och ökad livslängd (dvs minskad kapitalkostnad).

(Ett av det större problemen i detta sammanhang, är att dagens portmarknad till stor del kännetecknas av att inköpsbesluten för portar tas av konkurrerande mellanhänder. Brist på portkunskap och kortsiktig handelskonkurrens går före slutanvändarens önskan om miljöhänsyn och en långsiktigt god portekonomi. Föreskrivande led, arkitekter och konsulenter har tappat i inflytande. Slutkunderna får kanske ett lite lägre inköpspris, men kapital- och användarkostnaderna stiger. På sikt, är en kortsiktig fokusering på enbart lågt inköpspris en dålig affär för alla - och även miljön. Med detta sagt, det som är kontentan och Porthandbokens portalsentens, att lite mer kapitalkostnad oftast är en mycket bra investering).

Beräkning av kapitalkostnad
Beräkning av kapitalkostnaden sker genom att först bedöma investeringens livslängd. Därefter bestäms internräntan och investeringsbeloppet multipliceras med den faktor som framgår av tabellen.

(Tabellen nedan är hämtad från Porthandboken, men den har bristen att bara gå till 15 år. För långlivade kvalitetsprodukter med livslängd på 20, 30, 40 år eller mer, behövs en utvidgad tabell: En sådan kan rekvireras på info@torverk.se. Utvidgad tabell behövs också kortlivade produkter, typ vissa motordrivna overheadportar med ekonomisk livslängd så låg som ca 7 år [jfr Porthandboken]).

Annuitetstabell INTERNRÄNTA %

År

10

12

14

16

18

1

1,1

1,12

1,14

1,16

1,18

2

.5762

.5917

.6073

.6230

.6387

3

.4021

.4164

.4307

.4453

.4599

4

.3155

.3292

.3432

.3574

.3717

5

.2638

.2774

.2913

.3054

.3198

6

.2296

.2432

.2572

.2714

.2859

7

.2054

.2191

.2332

2476.

.2624

8

.1874

.2013

.2156

.2302

.2452

9

.1736

.1877

.2022

.2171

.2324

10

.1627

.1770

.1917

.2069

.2225

11

.1540

.1684

.1834

.1989

.2148

12

.1468

.1614

.1767

.1924

.2086

13

.1408

.1557

.1712

.1872

.2037

14

.1357

.1509

.1666

.1829

.1997

15

.1315

.1468

.1628

.1794

.1964

Internräntan är olika från företag till företag beroende på avkastningskrav. Den kan till exempel fastställas genom att lägga ihop gällande låneränta och det avkastningskrav man för tillfället anser skall gälla. Om låneräntan är 8% och kravet på genomsnittlig avkastning är 10%, kan internräntan bestämmas till 18%. Handlar det om en offentlig ägare, till exempel en kommun, kan kanske enbart banklåneräntan sättas som internränta.

Exempel: Internräntan är 10%. Den ena porten kostar 12.000 och har en livslängd på 7 år, den andra porten kostar 18.000 SEK och har en livslängd på 15 år.
Den första porten kommer då att få en kapitalkostnad på (12 .000 SEK x 0,2054 =) 2.465 SEK/år. Den andra får en kapitalkostnad på (18.000 x 0,1315 =) 2.367 SEK; alltså ca 100 SEK billigare per år! Fast den var 50% dyrare i investeringsögonblicket!

Det kan bli dyrt att köpa billigt" sa gumman när vinet var surt.


Indirekta kostnader

Indirekta kostnader (övre delen av stapeln) består av:

• Driftskostnad
• Underhållskostnader
• Besiktningskostnad
• Stilleståndskostnad
• Ytkostnad



Driftskostnad (kostnaden för den energi som går åt att driva en motordriven port)

Kostnaden portmotorns kilowattsförbrukning under ett år, är lika med driftskostnaden. Kostnaden varierar så lite mellan olika porttyper och är så liten att den i normalfallet hel kan försummas. I brukskostnadsberäkningen brukar man generellt sätta ca 300 SEK som årlig driftskostnad. (Undantag kan dock behöva göras för extremt tunga och samtidigt högfrekventa portar och luckor, till exempel traversluckor. För dessa kan energiåtgången vara betydligt högre och kan behöva beräknas).


Underhållskostnader mm

Dessa kostnader fördelas på:

1 Underhållskostnader
2 Servicekostnader
3 Reparationskostnader
4 Resekostnader
5 Traktamentes- & Logikostnader
6 Reservdelskostnader

Kommentar: Även om portägaren aldrig lär känna någon annan av del av brukskostnaden, finns risken att kommer att bli mycket väl medveten om denna del. Tyvärr är det alltför många portägare som - allt för sent - upptäcker hur mycket service deras port kräver. Vissa portleverantörer tjänar mer på service och reservdelar än på att sälja portar.

Det gäller att se upp innan man väljer port. Att undvika serviceintensiva portar är bra både för portägaren och miljön. Dels bör man kontrollera porten lite bättre innan man köper, och dels bör man kontrollera garantitiden; 2 år är minimum, men 3, 5 eller 10 års garanti innebär ett bättre skydd mot otrevliga överraskningar i form av dyra reservdelar och servicefakturor.

1. Underhållskostnader

Med underhållskostnader menas den tillsyn och det vardagsunderhåll portägaren eller den portansvarige kan utföra. Tillsyn och funktionskontroll några gånger per år är ett krav. För motordrivna portar är det lagkrav på regelbunden tillsyn.

Med tillsyn och vardagsunderhåll avses regelbunden inspektion och kontroll av funktioner (enligt Bruksanvisning), enklare ingrepp som att rengöra, justera en tid för till exempel automatisk stängning, byta säkringar, enklare smörjning mm samt notera och rapportera om vad som behöver åtgärdas och vilka delar som behöver bytas ut vid nästa service.

2. Servicekostnader

Med service avses förebyggande och avhjälpande åtgärder som måste utföras av en fackman. Kostnaden för en kunnig portmontör ligger vanligen på ca 300-500 SEK per timme inkl. traktamente och logikostnader; se även Resekostnader mm nedan. Ett alternativ är all låta utbilda egen personal.

För motordriven port är det lagkrav (jämför hissar) på att den som utför service skall ha erforderlig kompetens. Det är också lagkrav på att periodiskt underhåll och service skall utföras enligt de instruktioner som framgår av bruksanvisning.

3. Reparationskostnader

Behov av reparation uppstår genom:

• Påkörningsskador:
• Skador på grund av omild behandling
• Förslitning på grund av användning

• Utmattning i material på grund av:
• Användning
• Konstant belastning (vid icke användning)

• Korrosion till följd av materialval och miljöfaktorer
• Panelknäckning på grund av för hög vindlast

Portpaneler är (till följd av påkörning) dyrast att reparera eller byta. Därefter kommer utbyte av förslitna tätningssystem och, för fjäderbalanserade portar, de regelbundna bytena av fjädrar. Korrosionen är främst ett problem för rambyggda portar i stål. Helt galvaniserade portar eller portar i sandwichutförande klarar sig avsevärt bättre. Ur brukskostnadssynpunkt vore kanske helt rostfria portar och beslag det bästa, men merinvesteringen för detta är så pass stor, att den "skrämmer" många.

Att säga något generellt om reparationskostnaderna är svårt, efter som de är så beroende av den lokala miljön, hur, och hur ofta, porten passeras och inte minst hur personalen hanterar portarna. Allmänt kan dock sägas att portar med hög frekvens och som går uppåt, oftare drabbas av påkörningsskador. Se mer om detta på sidan om Tumregler (steg 2).

4 Resekostnader

Resekostnader kommer till när service eller reparation skall utföras. Kostnaden för vägtransport med servicebil ligger på mellan ca 45 och 65 SEK. Om resan är orsakad av för klen portkvalitet (dvs en onödig servicekostnad), kan kostnaden för denna vägtransport ses som en direkt miljökostnad som kunden får betala.

5 Traktamentes- och logikostnader

Räknas ofta in i timkostnaden för service (se servicekostnader ovan). När man beställer service bör man kontrollera, så att inte rese-, traktamentes- och logikostnaderna kommer som "extra salt" på räkningen.

6 Reservdelskostnader

Helt beroende av porttyp och leverantör.

Vissa leverantörer håller "normala" priser medan många ser till att ta ut rejält när kunden hamnar i "beroendeställning". Billigaste reservdelarna får man om man kan handla från tillverkaren direkt. Går delarna via särskilda servicebolag eller via en eller två mellanhänder kan det bli mycket dyrt.

Bästa sättet att undvika dyra reservdelar är att köpa en porttyp som kräver lite service och reservdelar samt begära en lång garantitid för produkten och ett serviceavtal till fast pris inklusive reservdelar, arbete och eventuellt resor.


Besiktningskostnader (lagstadgade och frivilliga besiktningskostnader)

Lagstadgade besiktningar:

• 1:a BESIKTNING
Portägaren skall enligt lag besiktiga sin motordrivna port innan den får tas i bruk; Boverkets Författningssamling BFS 1997:1. Besiktning skall utföras av ett av Swedac, så kallat, ackrediterat organ, till exempel SIS-SAQ, Ångpanneföreningen med flera.

• Återkommande besiktning & Besiktningsintervall
Portägaren skall anmäla till, och återkommande låta besiktiga sin port av, ackrediterat organ. Grundregeln är att besiktning skall ske vart annat år.

• Drift, tillsyn, skötsel och underhåll mm av motordriven port
I BFS 1997:1, H4 §4 föreskrivs bland annat att en motordriven port skall tillses och underhållas samt att den som utför detta "skall ha kompetens för uppgiften".

• Kostnad för besiktning av motordriven port
Varierar beroende av porttyp, geografisk placering och vilket ackrediterat organ man väljer. Anger man något slags "genomsnitt", kostar besiktningen av en motordriven port någonstans mellan 1.000 - 2.500 SEK Det geografiska avståndet från närmaste ackrediterade organ spelar också in. I glesbygd med stora avstånd kan det bli dyrare.

Frivilliga besiktningar:

• Drift, tillsyn, skötsel och underhåll mm av manuell port
Lagkrav på besiktning av manuell port finns inte, endast föreskrifter, bland annat i Byggdirektivet, och allmänna krav på bland annat hälsa, komfort och ekonomi.

- Se till att även din manuella port blir underhållen och servad på rätt sätt, för att säkerställa garanti och lång, bekymmersfri livslängd.

- Kostnaden för besiktning, grundservice och statusrapportering av en manuell port är ca en halvtimme per port en gånger/år.

Men man kan spara in på besiktningskostnaden!

För TORVERK horisontalgående portar gäller:

• UNDANTAG FRÅN 1:a BESIKTNING
Portägaren skall enligt lag besiktiga sin motordrivna port innan den tas i bruk; Boverkets Författningssamling BFS 1997:1, H4, §3.5 medger dock undantag från 1:a besiktning då våra portar enligt ovan installerats av godkänd montör i överensstämmelse vårt certifierade kvalitetssystem (SS-EN ISO 9001:2000). En engångsbesparing på ca 2.000 SEK!

• Lagstadgad återkommande besiktning & besiktningsintervall
Även om undantag från 1:a besiktning gäller, skall portägaren anmäla till, och återkommande låta besiktiga sin port av ackrediterat organ. Grundregeln är att besiktning skall ske vart annat år. För TORVERK motordriven horisontalgående port som är placerad inom industriområde, gäller dock förlängt besiktnings- intervall till vart 6:e år. - En besparing på ca 2.000 SEK varje vartannat år!

• Drift, tillsyn, skötsel och underhåll mm av motordriven port
I BFS 1997:1, H4 §4 föreskrivs bland annat att en motordriven port skall tillses och underhållas samt, att den som utför detta "skall ha kompetens för uppgiften". Avtalas om serviceavtal (under garantitiden 2, 3, 5 eller 10 år) och därefter, åtar sig TORVERK att för portägarens räkning, och till fast pris, utföra periodisk kontroll av portens status, utföra grundservice, avrapportera samt ombesörja bevakning och beställning av lagstadgad återkommande besiktning.


Stilleståndskostnader (orsakade av att porten inte fungerar som den ska)

Stilleståndskostnader uppstår till följd av att porten är ur funktion. Stillestånd kan i sin tur orsaka ökade transportkostander till följd av fördröjd eller hindrad transport, förlängd transportsträcka och dessutom produktionsbortfall på grund av transport- störningen.

Två exempel:

Om produktionen i en bilfabrik stoppas under en timme på grund av av materialförsörjningen hindrats av en trasig port, blir störningskostnaden stor - säkert ett sexsiffrigt belopp. Om samma portfel uppträder i en verkstad där man under tiden kan använda en port alldeles intill, blir kanske kostnaden inte ens märkbar.

Att ange några generella storleksordningar på stilleståndskostnader av denna typ är omöjligt eftersom varje industrianläggning har sina egna förutsättningar .Ökade energiförluster till följd av stillestånd & service

Vad man däremot kan beräkna, är Stilleståndskostnaden som uppstår till följd av att porten står extra öppen i väntan på service och den extra öppettid som följer av att service utförs.

Dessa energiförluster kan bli betydande, om antalet stillestånd och service- tillfällen stiger. Om service utförs två gånger under eldningsperioden och porten därtill drabbas av tre stillestånd under samma period och porten, vid varje tillfälle till följd av detta, står extra öppen två timmar, kan den extra energiförlusten av detta bli lika stor som den som orsakas av transmissionen (U-värde) för hela porten under ett helt år! Ca 2700 kWh! Jämför i tabellen nedan:

Energiförlust kWh på grund av extra öppettid till följd av driftsstörning, service & reparation.

Åtgång 273 kWh/extra timme

Servicefrekvens
eldningsperioden

Antal extra öppettimmar på grund av driftsstörning, service & rep.

0,5

1

2

4

8

1

137

273

546

1092

2184

2

273

546

1092

2184

4368

4

546

1092

2184

4368

8736

6

819

1638

3276

6552

13 104

12

1638

3276

6552

13 104

26 208

Portöppningens storlek som gäller i tabellen har samma format som "normporten" 4,2 x4,2 m (17,64m2) i Nutek's tävling 1995-1996 för energisnåla portar.

Stilleståndskostnad är å ena sidan störningskostnader i transporter och produktion och å andra sidan ökade energikostnader.

Störningar i transporter och produktion måste bedömas och prissättas utifrån de individuella förutsättningar som gäller från industrianläggning till industrianläggning. De ökade energikostnaderna kan uppskattas med utgångspunkt från porttyp, passagefrekvens, lokal erfarenhet av påkörnings- och servicefrekvens och sedan med hjälp av tabellen ovan.

Om stilleståndskostnaden bedöms svår att beräkna eller uppskatta, kan man tills vidare utelämna den ur brukskostnadsberäkningen och ta den med bland de sista bedömningspunkterna efter att brukskostnadskalkylen är gjord.


Ytkostnader (orsakade av att porten tar extra utrymme i lokalen)

Med ytkostnader avses kostnader som orsakas av att porten tar nyttig yta i anspråk i lokalen, om porten orsakar extrakostnader på grund av utrymmesbehov eller om portens montering ger indirekta kostnader för till exempel extra ljusarmaturer eller flyttning av dem, eller för flyttning av ventilationskanaler, elkabelstegar och dylikt.

Utrymmesbehovet varierar med porttyp men är vanligen ganska litet, varför ytkostnaden i de allra flesta fall kan försummas vid brukskostnadsberäkningen.


Vill du ha hjälp med brukskostnadsanalys, kontakta ditt närmaste Torverk-kontor.



Nästa sida (Allmänna tumregler)