sweeng
Vägen & våra mål

Den här sidan är en intern företagssida som används som en del i utbildningen av vår personal, men alla är naturligtvis välkomna att ta del av den. Syftet är att skapa en diskussion kring framtidsfrågor om portar. Har du synpunkter är du välkommen att kontakta oss.

Vi skulle kunna nöja oss med att beskriva våra mål, för de är viktiga, men vi tycker att vägen dit är minst lika viktig. Därför börjar denna sida redan vid Brunkebergs Torg i centrala Stockholm år 1948.

Vägen

Vår väg började 1948 då TORVERKs grundare Sven-Åke Sundberg var med och startade Sveriges första reguljära industriportföretag beläget vid dåvarande Brunkebergs Torg i centrala Stockholm. 1950-talet var sedan den reguljära portindustrins vagga i Sverige. Två viktiga vägskäl var 1961, då TORVERK grundades, och 1962, då fabriken i Torsby startades.

Den enskilt viktigaste händelsen därefter för både TORVERKs och portbranschens fortsatta inriktning, var tillkomsten av Porthandboken 1975. Även om kvalitet var honnörsord från start, var det från och med nu som TORVERKs inriktning blev entydig och medvetet styrd mot att utveckla portsystem med låg brukskostnad, det vill säga portar som var billiga för ägaren att bruka.

Detta var ett viktigt vägval, eftersom brukskostnadsmässig kvalitet krävde portkonstruktioner som blev lite dyrare i tillverkning och material. Hur skulle man kunna få marknaden att acceptera ett lite högre pris? Det skulle inte bli möjligt att nå hela marknaden med brukskostnadsbudskapet. Men, kunde man med brukskostnadsbudskapet bara nå en del av marknaden (en kostnadsmedveten nisch), bedömde man det vara tillräckligt för att kunna utvecklas och skapa en trygg framtid. Den bedömningen visade sig hålla bra.

Vår syn på användarekonomi

En grundtes i vårt arbete är att göra portar som är billiga att äga.

Att satsa på kvalitet innebar också insikten om att man därigenom aldrig skulle kunna bli Europas eller ens Sveriges största portföretag. Där fanns en klar begränsning för brukskostnadsidén på den priskänsliga marknaden. Men däremot fanns chans att bli ett portföretag med en av världens bästa portprodukter. Vi vågar påstå att vi är där idag.

När det gäller industriportar i standardutförande i storleksområdet upp till 6 m höjd, är det svårt att hitta brukskostnadsmässigt bättre portar än Q-DOOR. Visserligen är vi värmlänningar "med rätt att skryta" men det är inte det saken gäller. Det är egentligen inte så märkvärdigt att dimensionera upp porten och ge den goda energi- och brukskostnadsegenskaper.

Det svåra med att driva verklig kvalitet är att vara uthållig och att våga gå lite mot strömmen, dvs att kämpa mot enkla prisargument, att ständigt upplysa, ja till och med utbilda, om brukskostnaden och att slåss på en marknad som mestadels bara tävlar med lägsta pris som argument, (som man sedan "tar igen på karusellen vad man förlorade på gungorna", dvs man kompenserar det låga priset genom att portens kvalitet senare kräver dyr service och reservdelar som kunderna tvingas köpa, för att porten ska fortsätta att fungera under en relativt kort livslängd).

Vi går mot strömmen av flera skäl...


ENANTIODRAMIA - lat, "att gå mot strömmen"

...främst för att kortsiktigt pristänkande, på lång sikt blir dyrt både för portägare och samhälle.
Men också för att kortlivade och serviceintensiva portar inte är bra för miljön. Vi går också emot "lågprisströmmen" därför att vi tycker att den till viss del är omoralisk. Det är inte riktigt fair play att locka kunden med ett bottenpris för att sedan "klämma till" när han behöver hjälp och reservdelar.

Att skriva detta är kanske att sticka ut hakan lite grand, men vi vet, med över 50 års sammanhängande porterfarenhet i familjeföretaget, och snart ett kvarts sekel erfarenhet av brukskostnadsprincipen, att det i långa stycken faktiskt förhåller sig på det här sättet. Det är ingen slump att flera svenska storföretag säger att TORVERKs portar "är de enda vi törs ta med ut i världen, för vi vet att det aldrig blir något krångel". Detta är en erfarenhet i verkligheten. Man vet att en TORVERKport på tundran, långt bort i Australien eller på en ö i Ishavet kommer att fungera år efter år, utan sura efterräkningar av dyra reservdelar och serviceresor.

Användarekonomi - på kortare sikt

Nu kommer en liten motsättning:

Jo, helt enkelt för att det i vissa fall är så att lägre kvalitet kan vara rätt, även ur brukskostnadssynpunkt. Tre exempel:

1. Ett exempel kan vara en byggnad som man vet ska rivas för att ge plats åt något annat om 10 år. Då kan det vara helt rätt att skaffa en lågprisport som bara har tio år i ekonomisk livslängd. Även om en port kanske kan flyttas och återanvändas, är detta en ganska dyr åtgärd. Då kanske det är bättre att slita ut porten och istället återvinna materialet i den redan efter 10 år.

2. Ett annat exempel kan vara att byggnadsutformningen och utrymmena runt porten gör att det bara finns plats för en viss porttyp, trots att den inte är optimal eller bra ur brukskostnadssynpunkt. (Man kan ju inte vara utan port; det vore ju ännu sämre ur brukskostnadssynpunkt).

3. Ett tredje exempel kan vara en port som kommer att användas så lågfrekvent (eller kanske inte alls) att man inte tycker sig behöva bry sig om de nya EN-standarderna om personsäkerhet. Man kan då kanske välja en äldre, billigare portmodell (kanske till och med begagnad) där man inte byggt bort till exempel fingerklämrisker som anges i EN-standarden, och istället klistra upp en varningsskylt.

Frågar en kund efter en lågprisprodukt och vi under behovsomgången förstår att hans önskemål inte är bra ur brukskostnadssynpunkt, bör vi inte offerera produkten utan att först upplysa om detta. Vill kunden ändå ha det prisbilliga, men brukskostnadsmässigt sämre alternativet ger vi kunden ett val - vi offererar både det kunden först frågar efter, och det brukskostnadsmässigt bättre alternativet. Då har vi gjort vad vi kan.

Ett annat sätt att uttrycka det

- utdrag ur affärsidéns definitioner

MÅL Kundbehovsanpassning

Innebär att produkter konstrueras med utgångspunkt från behovsanalys och kravspecifikation. Vårt mål är, att genom kvalificerad information till kund, öka dennes tillfredsställelse genom att, före bestämning av produktutförande, delge kunden den brukskostnadsmässiga specialkompetens företaget förfogar över.

MÅL Marknadsanpassning

Förklaring: Trots att den av inköpspriset avhängiga kapitalkostnaden per år bara är en mindre del av produktens verkliga årskostnad, sker kunders produktval ofta med utgångspunkt från just inköpspris; användarsynpunkter och brukskostnadsmässiga aspekter får ofta stå tillbaka för prisaspekten. Av detta skäl anpassar sig företaget till marknaden efter två principer; en primär och en sekundär.

1. Primär

Kundtillfredsställelse genom en långsiktig, optimal, brukskostnadsmässig produktanpassning.

2. Sekundär

Kundtillfredsställelse genom en något mindre långsiktig produktprisanpassning.
 

Idag är vår omsättning till drygt 80% baserad på primär kundtillfredsställelse enligt ovan, och resten på kundtillfredsställelse genom lite lägre pris (läs: lite lägre brukskostnadsmässig kvalitet).

Just nu försöker vi övertyga fler människor om hur mycket viktigare brukskostnaden är, än att se kortsiktigt på inköpspriset.


Vår väg mot framtiden, för trygghet och miljö

Vi vill göra gemensam sak med portägaren och hjälpas åt att skapa portar som är billiga och trygga att äga även på lång sikt och som tar mer än kortsiktiga miljöhänsyn.

Vi vet att det finns oerhörda vinster att göra både för samhälle och miljö genom att tillämpa brukskostnadsprincipen för portar (...och även för många andra produkter). Och vi tror på att framtidens kunder vill kunna ta vara på den kunskapen och bidra till en bättre utveckling.

Vi ska arbeta för detta och vi ska ha modet att säga nej, och hellre rekommendera vår bästa kollega i branschen om vi anser att just vår produkt inte är den bästa för kunden.

Så vinner vi förtroende och långsiktiga kundrelationer.